Asfalt och betong

Du vill vara någon annan

Du vill vara den du är

Du vill gömma undan svaghet

Visa styrkan som du bär

Du vill göra det du själv vill

Ändå vara alla till lags

Du drömmer dej till framtiden

Och du önskar dej tillbaks

Du bor på den lyckliga gatan

Men sjunger en sorgsen sång

Om en ros som sakta växer

Genom asfalt och betong

Och du har alltid längtat bort

För du har aldrig haft ett hem

Du har trampats på och skändats

Men alltid rest dej upp igen

Du tar allting så på allvar

Du ser allting som en lek

Du söker fast du funnit

Och du frågar fast du vet

Så rädd att prata sönder

Och så rädd att tiga ihjäl

Det sköra liv som du lever

Under huden i din själ

Du bor på den lyckliga…..

Du kan gråta ut av lycka

Och skratta ut av sorg

Mellan dröm och verklighet

Går du fram på gator och torg

I din svaghet finns en styrka

Och din rädsla kräver ett mod

Din tro den växer i tvivlet

På om verkligen Gud är god

Du bor på den lyckliga….