En enkel musikant

Han var en fridsam man

Det var något av hans sigill

Han levde det liv han lärde

Och vände andra kinden till

Han hade rötter från en annan tid

Från en bruksort i Västmanland

Och han hade sin systrar kvar där än

Och vi hälsade på där ibland

Han var en trogen man

I det stora och det lilla

Han läste och skrev ner sina tankar

I sin kammare tyst och stilla

Han hade rötter i en väckelse

Från seklets noll noll tal

Så följde han vägen i sin faders spår

Genom livets alla kval

Han var en enkel musikant

Utan stora ord och gester

Och han försökte lära mej noter

Och jag spelade i hans orkester

Jag har hans dragspel kvar hos mej

Ett Excelsior från Italien

Och en sång att spela tillsammans

Den dagen då vi ses igen

Han var en känslig man

Man kunde se det i hans blick

Han bar på något tungt ibland

Det var något av det som jag fick

Han tog mej med på sin resa

Mot en känsla av rotlöshet

Som dröjt sej kvar som en ton i mej

Genom dagar av sorglöshet

Han var en enkel musikant…..

Han var en tålmodig man

Visste att allting kunde brista

Han trodde på stora under

Men prövades in i det sista

Jag har mina rötter i honom

Men kunde aldrig bli som han

Jag är ett barn av en annan tid

Och en enkel musikant

Han var en enkel musikant…..

En enkel musikant

En enkel musikant