Livets kretslopp

Ifrån vår moders kropp

Kom vi till liv en dag

Ifrån en tidlös plats

Till vårt första andetag

För att resa en sekund

Mot ett oändligt mål

Vid vintergatans utkant

Och rymdens svarta hål

Så ropar vi från mörkret

Av smärtan att finnas till

Strävar vi mot ljuset

Tills tvivlet tiger still

I en befriad förnimmelse

Så fyller vi vårt krus

Hörs ekot från andra sidan

Försvinna i tidens brus

Blir vi stumma av förundran

Av denna vackra värld

Drivs vi av en längtan

Vad vårt hjärtat än begär

Från estraden i vår teater

Hörs en gammal sång

Skriver vi samma mening

I evigheten lång

Så ropar vi från mörkret….

Så fortsätter mysteriet

Som aldrig får sitt slut

Där frågorna går i arv

Från livet här förut

Och när ljuset syns i tunneln

Och blott vårt stoft är kvar

Möter vi dessa själar

Som blev vårt enda svar

Så ropar vi från mörkret…..