Om skrivandets process som ständigt pågår

både som verklighetsflykt, självrannsakan och en källa till kraft.

Egen terapi

Måndag morgon plikten kallar

Hjulet snurrar kring mitt nav

Det går ett flyg till Thailand

Långt från alla dessa krav

Himlen spricker i oktober

Jag ser parken brinna röd

Och min tanke flyger högt

Orden värmer som en glöd


Och jag sjunger för mej själv

Och skriver för min byrå

Ingen ser och ingen hör mej

Det har alltid varit så

Mellan dikt och verklighet

Laddar jag mitt batteri

Jag har vänt på varje sten

I min egen terapi


Jag har kuddar i min soffa

Och jag har mat i mitt skafferi

Och från mitt fönster emot världen

Så ser jag folkets raseri

Tänder ett ljus i November

Långt från värmen i phuket

Och jag reser med min tanke

Och behåller min hemlighet


Och sjunger för mej själv.....


Och när dagarna är för korta

Och varje morgon lika svart

Då är jag ingen Charlie Chaplin

Då kan jag hålla mej för skratt

Väntar jag på min kärlek

Som december i advent

Jag ägnar dej mina tankar

Och jag sätter dom på pränt


Och sjunger för mej själv.......